Grab your mothers keys, we're leaving

Förlåt att jag tjatar men körning har verkligen blivit mitt liv numera. Det är det enda jag har i huvudet från det att jag vaknar tills det att jag lägger mig. Bara jag börjar tänka på att sitta bakom ratten spänner sig min kropp. Idag hade jag tre lektioner, en enkel och en dubbel efter lunch. Den första gick inte så bra, fick en del motorstopp men framför allt hjärnsläpp. Jag kände redan när jag vaknade imorse att jag inte hade peppen med mig idag. Efter den lektionen var jag besviken på mig själv eftersom det kändes som om jag backat tre steg istället för att gå framåt. Ja jag visste att det kan bli så men jag hade inte upplevt det tidigare. Otålighet, ditt namn är Leslie. Efter lunch fick jag öva som en galning på starter tills jag kände mig något säker. Alltså, jag testar verkligen på min stackars körlärares tålamod. Men till slut fick jag till'ett. Förhoppningsvis kommer jag ihåg allt det här tills imorgon, då jag har två dubbellektioner. Gaah.



Morgondagens mantra: jag kommer inte få motorstopp, jag kommer inte få motorstopp, I'm the king of the road.