Ligger här i sjukhussängen och väntar på att "insomningstabletten" ska börja verka. (Fick veta av sköterskan att det heter så även om det helt klart låter bättre att säga sömntablett. Insomningstablett låter ju som något man ger djur inför sista vilan.) Blev inlagd vid ett i dag och har i princip bara gått runt och väntat sen dess. Som vanligt. Eller snarare legat och väntat och slocknat till ett par gånger under dagen av ren leda, hence the insomningstablett.
Damen bredvid mig sussar så tungt och jag vill också men inget händer i ögonen. Var fan är John Blund? Funderar på att gå tillbaka till min bok men eftersom jag skäms så mycket ibland och måste kväva skratten i kudden så är det frågan om det är en sån bra idé. Vill bara sova nu, är uppriktigt nervös inför i morgon.
Hur har er skottdag varit? Har några av er ladies friat till era dudes? Själv skulle jag kunna tänka mig att fria till Zlatan mer än vanligt efter kvällens match. Det är ju bara så härligt när han täpper till truten på alla tvivlare därute, underbara karl.
Nej jag ska nog prova läsa lite igen. Är verkligen inte det minsta trött! Mitt liv behöver kryddas med lite humor och inte av den tragikomiska varianten.
Just nu känns det inte alltför kul att vara jag. Jag misslyckades med min andra uppkörning idag och det svider verkligen. Men jag kan bara hålla med inspektören. Vid ett tillfälle var jag helt lost så det blir bara att öva på det som inte gick bra. Plus att min parkering och backning är grym nu och ni ska bara veta vilka svårigheter jag haft med det. Dom fixade jag på två timmars körning i helgen, då föll verkligen bitarna på plats. Det borde vara bevis nog att det inte är omöjligt utan att jag kommer lära mig allt det här också. Det jag ska träna på nu är inte alls lika jobbigt, dvs döda vinkeln och placering. Fast det är klart man blir besviken. Jag vill ju bevisa för alla andra att jag kan vilket inte är en bra inställning. Fuck alla andra! Sen när jag väl får körkortet så ska ju jag ansvara för mina handlingar så då är det jävligt bäst att jag vet vad jag gör. Kan inte skrika på bussen så jag avreagerar mig här: FAAAAANKUUUKHELVETESJÄVLAAS!!!!
Vet ni vad som stör mig mest av allt egentligen? Förutom att jag känner mig värdelös, att jag förmodligen måste göra om teorin för att det inte finns några lediga uppkörningstider innan teoritiden går ut och alla pengar det kostar? Att jag måste åka tillbaka dit och öva. Hejdå träning, hejdå fritid, hejdå liv. Ja så känner jag. Men jag får lära mig att balansera allt det där. Och i morgon blir jag inlagd igen. Nej, det är inte alls kul att vara jag just nu. Men hey, jag gråter iaf inte. Alltid nåt. Hör du det lilla körkortsjävel, jag ger inte upp. Du ska fan min bli min!!
Jag vet ju hur mycket ni uppskattar mina låttips så därför bjuckar jag på denna. Ladies and gents, jag presenterar för er Leslies tjejlyssnarlåt för vecka 8.
Men nu är det ju en ny vecka, därmed måste jag hitta en ny låt att lyssna sönder. Har ni något bra förslag som ni vill dela med er av?
Gjorde nyss det där Ljung-testet som jag sett på ett antal bloggar på senare tid och jag kan bara konstatera att svaret blev läskigt likt. Herregud så träffsäkert! Och med facit i hand kan jag lika gärna ta livet av mig, eller nåt. Det finns ju typ inget positivt med min personlighetstyp.
ISFJ - "Conservator". Desires to be of service and to minister to individual needs - very loyal. 13.8% of total population.
ISFJ = bunch of pussies. Det är vi 13,8% av befolkningen kommer vara dom som dör ut först. Kan dock inte låta bli att skratta åt karriärsförslagen för det är verkligen allt det jag INTE ville pyssla med. Ok, health educator lät inte alltför dumt men då kanske jag ska se över min egen hälsa först. (Ping helgen.) Men jag vill ju hellre vara en författare eller rock star framför lärare vilken dag som helst i veckan.
Vilken underbar slapparhelg jag har haft hos min kära mor. Jag har suttit barnvakt, gått promenader, övningskört och tittat på film. Eller snarare, jag tittade på en tredjedel av The king's speech i mammas sovrum på TV, sen dundrade föräldrarna in i rummet och ville sova. Så i kväll måste jag hyra den igen för det lilla jag såg var så vansinnigt bra. Älskar Colin Firth! Den här helgen har jag ätit non stop och inte tränat något sen i tisdags. Det har mest berott på att mitt knä inte har känts helt ok sen i tisdagens DanceAeroibcs-pass men också för att jag haft problem med huvudvärk och bihålorna. Men det är lugnt, jag trivs bra med livet ändå. Min vanliga söndagsångest är på semester. I kväll ska jag njuta av en kopp te och dessa kakor. Ny vecka på måndag, nya tag. Eller nåt.
Det blev ingen cykel och core för mig i morse pga för lite sömn (tack jamande Alfonsjävel som höll mig vaken hela natten) och värkande knä. Har tappat motivationen lite tror jag? Känns jättetråkigt iallafall. Vill vara sådär superpepp som jag var för två veckor sedan. Men det är väl det som är själva utmaningen, att kämpa på när huvudet stretar emot. Kan bara konstatera att det förmodligen bara kommer bli träning två gånger denna vecka. Aja, man har väl sina dalar ibland helt enkelt. Huvudsaken är väl att man kommer upp igen. Är väl lite allmänt småless på det mesta egentligen. Jag skulle verkligen behöva sova ut! Är så sjukt trött hela tiden och då är det svårt att ha ett jämnt humör. Well, jag lär ju få tid för det på sjukhuset om man säger så...
Vet inte hur många gånger jag har sett den här men det är lika kul varje gång. Alltså killen som spelar Jay-Z låter så sjuuuuukt likt! Och Bon Iver, LOL!
Idag blev jag uppringd från reumatologen och de berättade att jag fått en tid nästa vecka på torsdagen för njurbiopsin. Min första tanke var "fan, min träning kommer gå åt helvete!" istället för "shit, läskigt att bli stucken i njuren" som man ju kan tycka vore det mest naturligaste. Det var tanke nr 2. Jag har ju hört att man inte ska lyfta något eller överanstränga sig under 14 dagar efter njurbiopsin. Med andra ord; ingen Shape, ingen Sats Core Puls, ingen Afro! (Hur kommer det sig att mina läkarbesök alltid infaller när jag ska träna med min favoritinstruktör btw?) Hur ska jag klara mig två veckor utan träning? Nej det går inte för sig. Måste prata med läkaren på onsdagen då jag blir inlagd. Fy fan. Jag hatar verkligen det här. Men jag får väl lov att tänka att snart är det överstökat och det är för min hälsas skull, även om det är en mycket klen tröst just nu.
En annan sak: det där proteinpulvret jag köpte smakade äckel enligt mitt tycke. Jag klarar inte för söta drycker och den är verkligen löjligt söt. Bra där att jag provade pulvret innan jag köpte det. Bah. Nina, hur sött är ditt proteinpulver?
Idag vaknade jag verkligen på helt fel sida av sängen. Har känt mig lite låg de senaste dagarna men idag kom äntligen förklaringen: hej mensjävel. Kände mig alldeles tom på morgonen och jag har varit så vansinnigt trött hela dagen trots relativt god natts sömn. Efter jobbet fick jag springa till träningen tack vare försenade tåg och hann hämta ut min passbiljett en minut innan den delades ut till någon annan.
Så här ser min planerade träningsvecka ut: Måndag: Zumba Tisdag: Danceaerobics Torsdag: 30 min Cykel och Core Söndag: Zumba eller Bodybalance
Jag funderar på att klämma in ett pass på lördagen också men jag borde verkligen bara ägna den dagen åt att övningsköra. Dock är risken att det inte blir av då min handledare ev kommer vara bakis så jag kanske får träna då istället för söndagen. Ja, vi får se helt enkelt. Det kanske rentav bara blir tre träningstillfällen denna vecka. Men det är hyfsat bra det med antar jag.
Igår hade jag tänkt åka hem direkt efter jobbet för att orka med att gå upp tidigt idag på morgonen och träna Shape och sedan åka till mamma för att övningsköra. Istället slutade det med att jag jobbade över och sedan åkte hem till en kollega som bjöd på nybakad blåbärspaj, morotskaka, vin och en hel del prat. Hur trevligt som helst. Jag var inte hemma hos mig förrän vid två och somnade inte förrän halv fyra, så det var aldrig tal om att gå upp tidigt för att styrketräna. Bokade sedan in mig på ett senare pass, men eftersom min höggravida kusin är på besök från Växjö struntade jag i det och umgicks med henne en hel dag på stan istället. Som ni förstår blev det ingen övningskörning heller.
Så nu har jag bokat in mig på ett nytt pass i morgon efter jobbet. Tanken är att jag ska köra Bodycombat men då jag har rätt så högt reservnummer finns det en risk att det inte blir av. Håll nu tummarna för mig att jag kommer in så att jag uppfyller min plan om att träna fyra gånger denna vecka.
Nina frågade efter en bra pilatesvideo på youtube. Den här 20 minuters pilatespasset brukade jag köra förut 2-3 ggr veckan. Hur skönt som helst. När jag tänker efter borde jag kanske ta upp pilatesutövandet igen. Nu har jag en annan dvd från Mari, där man använder sig utav en plastring i övningarna. Men den här videon är grymt bra också. Och inga redskap krävs. Bara att sträcka ut sig på vardagsrumsgolvet, eller var ni nu har som mest utrymme. Kan det bli bättre? Vill dock bara utföra en varning för att man kan börja hata den rödlätta bruden längst fram för att hon är så satans vig. En annan är knappt i Dagnys nivå.
Precis som Lana Del Rey förtjänar snart herr Jonathan en egen etikett här i bloggen. (Skillnaden är väl att hon kunde tyvärr inte leva upp till hypen.) Ja, jag kommer fortsätta tjata om Jonathan Johansson tills resten av världen (dvs mina vänner) får upp ögonen men framför allt öronen för mannen med den underbara rösten och de finaste texterna som verkligen berör. Kolla in videon till Centrum som är hans senaste singel från en av fjolårets bästa skivor.
I kväll stod det Bodybalance på schemat och jag måste säga att jag var lite skeptisk till det. Jag bokade ju ändå av mig från förra söndagens klass och gick på Zumba istället. Lite andnings- och strechklass liksom. Hur svårt kan det vara? Nog stämde det bra att det var en andnings- och stretchklass, men OMG vad det var jobbigt!! Och svettigt! Vem kunde tro att man kunde bli svettig av att andas? Jag blev återigen påmind om hur ofit jag är, hehe. Klassen är inspirerad av pilates, yoga och tai-chi och i kväll var vi max åtta personer i den gigantiska lokalen. Som intruktören själv sa: "Folk är väl hemma och myser för det är ju ändå alla hjärtans dag". Inom parantes, folk är hemma och testar rörligheten i bingen. Eftersom vi var så få, och tydligen så kände hon igen alla andra där sen tidigare, så hade hon stenkoll på mig. "Upp med bröstet!" Sträck ut!" "Bara överkroppen ska röra sig!". Med andra ord, det fanns inte en chans i världen att fuska. Jag har nog stretchat vartenda liten kroppsdel som finns, gjort solhälsningar och stått i hundpositionen ett antal ggr i kväll. Min röv skriker av smärta! Den var redan öm efter gårdagens klass och nu är den fullständigt mosad. Jag kommer nog gå den klassen igen för jag vill ju bli mindre stel. Hej kylskåp liksom. Även om det emellanåt kändes lite flummigt därinne. Speciellt när man satt där och strääääckte ut vartenda liten lem samtidigt som instruktören pratade om "krigaren" i en och killarna som smet in för att hämta boxhandskar småskrattade åt en. Skulle jag också ha gjort.
Madonna, du har min nyvunna respekt.
I morgon blir det min fjärde träningsdag på raken. Fy fan vad jag är duktig! *Klapp på axeln* Då blir det ju äntligen Afro. I och med att jag är ledig så ska jag belöna mig med en rejäl sovmorgon för det har jag verkligen förtjänat.
Bara för att jag skröt om hur peppad jag var inför veckans träning fick jag ett akut illamåendeanfall, huvudvärk och ont kroppen. Har inte spytt så jag hoppas det går över snart. Har inte tid, vill ju så mycket. Så nu sitter jag här i soffan och i väntan på att må bättre har jag beställt hem ett proteinpulver med smak av gammaldags vanilj från Kolozzeum som jag hoppas ska vara bra. Sjukt gott ska det tydligen vara enligt Gaby iaf.
Och för att tala om nåt helt annat men som ändå rör kroppen så på sätt och vis knyter den ihop säcken lite: kolla in den här föreläsningen från feministen, filmmakaren och författaren Jean Kilbourne om reklam och omöjliga kroppsideal. Så vansinnigt bra! Ni måste se den och förhoppningsvis tänka till lite.
Igår uppfyllde jag mitt mål med träning fyra gånger veckan när jag drog iväg på ett Zumba-pass efter jobbet. Go me!!! Jag hade tänkt träna Bodybalance, men i och med att det passet började kl. 18 och jag slutade jobba kl. 16 så kände jag att jag behövde komma iväg till gymmet direkt med tanke på hur trött jag var. Men jag kommer nog inte gå det Zumba-passet på ett tag eftersom jag mest bara blev varm och då tog jag ändå i. Nej, jag behöver mer utmaning än så. Jag behöver svett och träningsvärk.
Den här veckan ska jag göra mitt yttersta att försöka träna fyra gånger igen. Planen ser ut som följande:
Måndag: SatsCorePuls alt. Zumba
Tisdag: Bodybalance (nu jävlar!)
Onsdag: Afro. Här är jag sugen på Shape också. Mina två favoinstruktörer på samma dag med olika klasser. Vad göra? Gå båda?
Lördag: Zumba alt. Shape
Så två konditionspass och två rörlighetspass är tanken att jag ska beta av. Vad tror ni? Det ska väl gå vägen? En annan utmaning för den här veckan är att se över vad jag äter. För jaaa, jag vet att det inte hjälper ett skit att svettas på gymmet fyra gånger i veckan om man fyller på tanken med bara skräp som jag gjort på sistone. Så nu ska vi bättra oss där också.
Ett litet, litet orosmoln i min tillvaro är att jag vaknade med stela händer. Det var knappt så att jag kunde knyta högerhanden. Nu har det blivit lite bättre och jag hoppas att det bara var något tillfälligt och inte har något att göra med att jag sänkt kortisondosen. Jag har inte tid med värk nu när jag äntligen kommit igång!
Nej, om man skulle ta och göra nånting vettigt av sin lediga dag kanske? Jag kickar igång dagen med den här låten.
Vilken dunderfail att gå och lägga sig tidigare bara för att vakna en timme tidigare än väckarklockan. Försökte somna om men efter en halvtimme började sirenen Alfons jama så det var bara att masa sig upp. Jag undrar hur det känns att vakna upp riktigt utvilad? Jag sover aldrig bra nuförtiden. Igår var jag så trött att jag nästan gick sönder på jobbet trots att jag lagt mig tidigt kvällen innan och snoozat sent in på morgonen.
Och sen sitter man här med sin frukostskål och läser nyheten om Whitney Houstons död. Alltså. Var fanns alla dessa människor som påstods bry sig om henne under hennes sista stunder? Varför griper ingen in när en människa mår så uppenbart dåligt? Media som en endera stunden skrattar åt hennes tragiska uppenbarelse för att i nästa andetag tävla om vem som kan publicera den bästa hyllningskrönikan om henne. Sorgligt är det iallafall med alla dessa talanger som rycks ifrån oss alldeles för tidigt pga missbruk och struliga privatliv, såsom Whitney, Michael Jackson och Amy Winehouse.
Jag kommer alltid minnas dig för din fantastiska röst och skönhet. Vila i frid Whitney.
Här borde det egentligen vara en bild på mina blöta träningskläder för jag drog faktiskt iväg på Shape-passet idag. I'm so awesome! Det är sjukt härligt att få kicka lite liv i insomnade muskler. Just nu värker hela min kropp och jag misstänker att jag kommer vagga i säng men det är det värt. Känner mig helt galet duktig och inspirerad till att träna Bodybalance på söndag. Så för att svara på Ninas fråga, det passet är egentligen det enda jag har att se fram emot denna jobbarhelg. Hade gärna gått och sett Rebecca & Fiona på Berns i morgon men man är ju alldeles för gammal för att orka med både det och upp och jobba klockan åtta på söndagen. Nej, den här tanten behöver sin skönhetssömn. Och sin träning uppenbarligen. Åh, ni anar inte hur glad jag är över att ha hittat peppen igen! Just nu älskar jag min kropp precis som den är och för vad den kan göra. Ni vet mitt pissiga humör från i lördags? Den är som bortblåst. Varför kunde jag inte vara på sånt här humör då istället? Det är verkligen så olikt mig att gå runt och vara såhär självgod och nöjd. But I like it!
Men istället för att gå ut och socialisera ikväll så myser jag här i soffan med snuskögonen Hampus. (Rinner det alltid så mycket om perserkatters ögon?) Det är rätt nice det med för jag är så sjukt trött. Ikväll ska jag unna mig att lägga mig tidigt. Förresten, Nina nämnde proteinpulver i sitt inlägg. Jag är också sugen på att köpa det då jag vill få ut så mycket som möjligt av min träning. Jag satsar på topphälsa inför kommande födelsedag. Så vad rekommenderar ni? Helst något som inte är så dyrt då jag är en rätt fattig typ.
Om mitt liv vore en 80-talsrulle regisserad av John Hughes så skulle det här vara ledmotivet. Visst får man lite "Don't you forget about me"-vibbar av den? Fantastisk vilket som. Jag blir typ kär.
Här sitter jag och dricker mitt gröna te. Skoja bara.
Idag körde jag Afro för första gången på länge (jag är så jäkla hooked!) och har därmed tränat två ggr denna vecka. So far so good. I morgon ska jag ge mig på Shape tänkte jag. För den icke Sats-invigde så är det en styrketräningsklass. Alltså, jag fasar redan. Men jag måste. Märkte idag under afropasset att jag numera fått upp flåset så pass att jag knappt behöver ta pauser längre. I höstas kippade jag efter andan redan efter uppvärmningen. Rätt häftigt att se vilka framsteg man har gjort och vad ens kropp klarar av. Speciellt för mig som varit så svag så länge. Så nu måste jag ge upp stödjhulen och utmana mig själv med styrketräning. Jag ska bli en riktigt stark chei.
Vaknade i morse med migrän och ett rejält illamående. Tråkigt att behöva stanna hemma idag då jag klarat mig i över en månads tid utan att behöva sjukanmäla mig. Nu kanske många av er tycker att det är mycket men för mig är det en rejäl förbättring. Det är ett bevis för mig att jag faktiskt mår bättre! Ni anar inte hur bra det känns att äntligen ha en kropp som faktiskt beter sig efter min ålder och inte som en sjuttioårings. Så det är ju lite bittert då att må dåligt över nåt så dumt som migrän. Men samtidigt så är det skönt att det inte beror på "det gamla vanliga", dvs ledvärken. Igår träffade jag min nya reumatolog. Eftersom det hade blivit slarv med remisserna för blodproverna så kunde jag inte ta några inför besöket och hade därför inget att jämföra med. Dock så höll läkaren med mig om att Cellceptet förmodligen har börjar ge verkan eftersom det stämmer överens med hur lång tid det tar innan medicinen börjar fungera och när jag började känna mig bättre. Så nu ska hon lägga upp en vårdplan för när njurbiopsin ska bli av, kortisonet ska ner till 15 mg och så ska jag börja med Trombyl för att minska risken för proppar. Happ. Men det blir nog bra. Ni anar inte hur ovant det kändes att sitta hos läkaren och för första gången på år kunna säga att allt känns hur bra som helst förutom tröttman. Att ingenting gör ont längre. Blir nästan gråtfärdig av att skriva det för det här är något jag drömt om så länge, att slippa värken, svullnaderna, håravfallet, febern, illamåendet och magkatarren. Det har ju varit helt galet kallt de senaste två veckorna och inte den minsta lilla led har gjort ont. I vanliga fall skulle jag ha ätit hur mycket värktabletter som helst för att kunna ta mig igenom dagen. Idag äter jag inte en enda, om det inte beror på huvudvärk. Jag har kunnat släppa oron över att sitta hemma hos folk en längre stund för att sedan bli stel. Bara det att jag kan gå och träna utan att knäna svullnar upp är ett mirakel i sig. Så nu fattas bara att få ordning på min trötthet så kanske mitt liv blir helt perfekt, ur ett hälsoperspektiv alltså. Efter besöket skulle jag till sjuksköterskan och ta dom där proverna som inte blivit av och jag skojar inte, hon fullständigt massakerade min arm. Prover som brukar gå på mindre än fem minuter tog en kvart och hon svettades, blev nervös och blodade ner sig. Ett tag grävde hon in nålen så djupt i venen på mig att jag var tvungen att säga ifrån för då var inte tårarna långt borta. Jag har ju blivit så van vid att ta prover men där passerade hon min smärtgräns. Hu!
Nu ska jag se om jag får i mig något nu när illamåendet och huvudvärken inte är lika intensiva.
Den här veckan tänkte jag utmana mig själv och försöka träna fyra gånger. Jag har redan klarat av ett svettigt Zumba-pass i kväll. Vet inte om träningssuget är tillbaka, men då jag även var och tränade igår trots lördagens utgång så känns det som att det går åt rätt håll i allafall.
Nog om det. Idag smet jag in på H&M och provade lite kläder. Hörni, jag behöver verkligen uppdatera min garderob. Jag "behöver" mer färg och lite mer klassiska plagg, dammit! Har egentligen inte råd att shoppa nu men den här stickade tröjan kunde jag inte motstå. Det bara skrek Leslie om den.
Framöver ska jag leva efter devisen en in, två ut. Jag har ju sen i höstas pratat om en rejäl garderobsrensning men inte kommit till skott så det är ju verkligen passande. Men vad som åker ut får jag ta i morgon. Just nu ropar kudden efter mig.
Den här låten rimmar illa med min annars så feta musiksmak (LOL!) men jag kan inte värja mig mot den. Det här är Kelly när hon låter som allra bäst helt enkelt. Sacre bleu vilken röst.
Nu är äntligen min lediga helg här! Snart kommer tjejerna över för lite civiliserat drickande och sedan utgång och jag borde vara skitglad för jag har saknat dom och det var evigheter sen sist jag var ute men jag är på så förjävla dåligt humör just nu. Jag har en massa finnar i ansiktet och inget att ha på mig i klädväg och jag borde egentligen dammsuga istället för att sitta här, men det är nog alldeles för sent för att göra nåt åt det. Hej hormoner, vad kul vi har ihop. Not. Orkar inte med att vara så här. Klimakteriet kanske inte är så dumt ändå?
Försöker kicka igång helgpeppet med den här. Hoppas ni är trevligare i sinnet än vad jag är just nu.
Hur stört är det inte att det redan är februari? Helt galet ju. (och hur stört är det inte att jag inleder det här inlägget med att prata om tiden som flyter förbi??) Jag har hamnat i en slags ofrivillig skrivkramp. Har inget jag direkt vill dela med mig av. Jag går mest runt och är så trött igen. I måndags var jag och tränade SatsCorePuls och i vanliga fall brukar jag tycka att det passet är asjobbigt men eftersom jag aldrig tog ut mig så blev jag knappt svettig. Min träningslust är med andra ord fortfarande på vift. Så istället för att försöka fylla ut raderna med en massa annat ointressant dravel (ping min kroppsnoja) får ni den här fina remixen av Jonathan Johanssons Stockholm tills jag har något roligare att komma med. Den duger jäkligt bra den med.
Ett annat tips btw är om ni ska på bio så passa på att se Mission Impossible: Ghost Protocol. En actionrulle som gjord för biosoffan och som faktiskt var riktigt bra. Jag älskade verkligen varje sekund av den filmen. Slut på meddelandet.
