I fredags blev jag uppringd av reumavdelningen men det var i samband med att jag var på jobbet så vi fick inte tag på varandra. Dessutom ringer de på okänt nr och lämnar inga meddelande. Bra där. Jag har varit lite ledsen över det där för jag hade sex dagar av ledighet att se fram emot. Jag som hade tänkt att träna en massa, fylla kylen, övningsköra, tvätta, titta på serier och film och framför allt sova! Inte vill man spendera dom dagarna på ett sjukhus då. Först tänkte jag att jag skulle skita i att åka till sjukhuset överhuvudtaget ("om det vore akut så skulle dom väl gjort allt för att få tag på mig?"). Men sen började jag tänka om. Tänk om jag har ett skov på gång? Nu tror jag inte det men tänk OM det är nåt fel på njurarna? Sist jag valde att vänta tills smärtan blev olidlig visade det sig att jag hade en propp i benet och fick ligga inne i tre dagar, istället för att kanske bara göra ett besök på akuten. Det är det enda jag har tänkt på under hela helgen. Hur ska jag göra?
Dom ringde igen för en stund sen (efter att vi missat varandra på nytt i förmiddags) och kom fram till att jag blir inlagd på onsdag. Just nu känns det bra. Ska nog förbi Arra och låna "En dag" så jag har något att varva körkortsboken med. (På tal om körkort, igår var jag ute på vägarna igen efter två veckors uppehåll. Man glömmer visst inte.) För tro mig, det är verkligen SÅ trist att ligga där och se alla som är sjuka på riktigt. Man känner sig dum som bara är där och väntar och äter. Som man tar upp en massa plats. Men samtidigt, det är ju inte jag som bestämt detta. Jag får inte ta alltför lätt på kroppens signaler. Den ska ju vara med mig hela livet så jag måste vara snäll mot den.
Så nu måste jag boka av träningstider och tvättiden. Men det blir väl bra antar jag. Tror dock jag ska trösta mig lite med att kolla upp en biljett till Jonathan Johanssons spelning på Södra Teatern antingen till på fredag om det finns några kvar eller till den 24e. Jag behöver något att se fram emot. Hoppas jag är utskriven tills fredagen bara...
Dom ringde igen för en stund sen (efter att vi missat varandra på nytt i förmiddags) och kom fram till att jag blir inlagd på onsdag. Just nu känns det bra. Ska nog förbi Arra och låna "En dag" så jag har något att varva körkortsboken med. (På tal om körkort, igår var jag ute på vägarna igen efter två veckors uppehåll. Man glömmer visst inte.) För tro mig, det är verkligen SÅ trist att ligga där och se alla som är sjuka på riktigt. Man känner sig dum som bara är där och väntar och äter. Som man tar upp en massa plats. Men samtidigt, det är ju inte jag som bestämt detta. Jag får inte ta alltför lätt på kroppens signaler. Den ska ju vara med mig hela livet så jag måste vara snäll mot den.
Så nu måste jag boka av träningstider och tvättiden. Men det blir väl bra antar jag. Tror dock jag ska trösta mig lite med att kolla upp en biljett till Jonathan Johanssons spelning på Södra Teatern antingen till på fredag om det finns några kvar eller till den 24e. Jag behöver något att se fram emot. Hoppas jag är utskriven tills fredagen bara...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar