American Horror Story har blivit för mig vad Grey's anatomyvar en gång för resten av världen: en känslomässig berg och dalbana där man fick ta del av riktigt bra musik. Skillnaden är bara att i GA finns det alltid läkare som tar hand om det blodiga och plåstrar om, medan AHS skrämmer skiten ur dig hela tiden och du känner dig aldrig trygg.
Idag är det fredag och jag borde gå ut ikväll och ta en öl på söder. Det är ju ändå sånt jag vill göra mer av. Känna att jag lever, se nya ansikten, få nya intryck. Piffa till mig lite om så med bara lite läppstift. För jag har helt let my self go på sistone. Bevisa för mig själv att jag inte är en eremit. Men ångesten i magen bara sabbar allt idag. Varför ångest? Det känns som om allt bara går skitsnabbt och jag har tappat kontrollen totalt, det finns inget jag kan göra samtidigt som allt står still och är helt oförändrat. Blanda det med en rejäl näve rastlöshet och ni får ångestcocktailen i min mage. Låter ju helt schizofrent men det är så jag skulle beskriva det.
Äh, det är väl bara att jobba emot det. Ignorera det. Umgås med fina människor. Dränka det i alkohol. Do a little dance.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar