En kvinna av folket

"En dag" handlar om två personer som möts för första gången när de tar examen och därefter ses samma datum i varje år. De delar livets framgångar, motgångar, tvivel, vändpunkter, allt det som hör en lång vänskap till. Emma kommer ifrån en enklare bakgrund och Dexter är en bortskämd överklasskille. Trots olikheterna utvecklar de en stark kärlek till varandra och ett växande behov av att ses. Hathaways nördiga Emma är en hämmad pojkflicka som blomstrar långsamt, hon utvecklar sin självsäkerhet och talang med åren. Hon beskrivs färgfullt. Det är kul att se henne i en roll, så olik de hon brukar spela. Och Sturgess Dexter imponerar särskilt med sitt skådespelarregister. Från skärpt och älskad överklassson, till föraktad knarkande skräp-tv-­programledare. Osympatisk och hal och samtidigt bräckligt lidelsefull."


- Expressens Ronnit Hansson om "En dag". Läs resten av recensionen här.

Bild lånad härifån.

Okej, så min fråga är följande: är det bara jag eller är det inte så att varje gång någon porträtteras som hal, osympatisk och överklass så är det alltid en man? Och den talangfulla, hämmade men ack så färgglada arbetarklassbarnet är kvinna? Om en kvinna är en osympatisk och hal så kan man ju inte identifiera sig med henne och en man är väl knappast hämmad. Därför blir det ingen trovärdig kärlekshistoria. En mesig man och en avskyvärd kvinna är väl ingen intresserad av. Men varför funkar det omvända konceptet? Eller det är det bara något jag fått för mig? Nu ska jag inte uttala mig alltför mycket om En dag för jag har inte sett/läst den ännu. Det här bara det intryck jag fått av diverse recensioner. Jag vill verkligen se den men också läsa boken för att få ut så mycket som möjligt av historiens alla nyanser som är rätt svåra att få med i film. För trots att jag är en cyniker av rang så älskar jag riktigt snyftiga kärlekshistorier. 


Någon som är med mig att se den på bio snart?