Helgpepp

Igår hade jag en kund som ville att jag skulle vara smakråd. Hon hade dragit på sig en riktigt snygg outfit som blottade hennes armar och hon ba "ser inte jag ut som en gladiator nu?" medan allt jag kunde tänka på var att jag skulle kunna mörda för att se sådär fit och muskulös ut. Älskar vältränade armar på såväl chicks som dudes. (Observera att med vältränade armar så menar jag inte Madonna-armar. Geez, that shit just cray.) Men istället för att mörda blir det att släpa sig till gymmet för att dansa lite zumba på min enda lediga dag innan ett sexdagars jobb-maraton tar vid. Har ingen lust idag heller men man måste ju börja nånstans. Snart måste jag klämma in lite styrketräning också för att jag ska börja märka av nån skillnad. Kroppen vänjer ju sig väldigt snabbt vid träning och det börjar verkligen bli hög tid att utmana mig själv. Men som jag hatar att lyfta skrot! Plus att jag blir lite rädd för alla snygga, fita människor som alltid ska gå alla dom passen. Man känner sig lite lätt missplacerad. Hej, här kommer degklumpen liksom.

Hide your kids, hide your wife and hide your goddamn husband

Knark är bajs, speciellt enligt Aftonbladet. Akta er för att röka på kids, annars kanske ni ser lika stirriga ut som Brad Pitt gör här nedtill.

Saxat från Aftonbladet.

Seriöst. Av alla bilder Aftonbladet har att tillgå så väljer dom just den här. Går ju bara att tolka på ett sätt ju. Stay away from the ganja!

Fishy

Hur sjutton kan man gå runt i 28 år utan att ha käkat makrill i tomatsås? Well, det gjorde iallafall jag fram tills nyligen. Jag har fått en ny fixering. Makrill i tomatsås på knäckebröd, mmm mmm mmmm! Och på tal om mumma, idag åt jag min favoritlunch från Green Drizzle: bulgur-och laxsallad med avokado och rödbetor. Rödbetor hörni, så sjukt jävla gott! Tydligen var det bland det bästa jag visste som bebis men sen växte jag upp och började tycka illa om det? Förmodligen för att jag bara utsattes för skolbespisningens sorgliga rödbetor på burk. Kan ju få vem som helst att hulka. Skolköket ärrade mig även under en längre tid för broccoli. Sill, potatisplättar, blodpudding och rotmos kan jag inte ens se åt. Men husmanskost är ett kapitel för sig som jag kan ta nån annan gång. Iallafall, jag blir lika förvånad över vilken ruggigt god kombination lax och rödbetor är varje gång jag ätit den där salladen.

Mr Salmon and his friends. 

Efter jobbet hade jag bokat in mig på ett SH'BAM-pass. De senaste två veckorna har jag bara tränat en gång i veckan, igår bangade jag Afron igen för att jag var ledsen och idag var det sjukt nära att jag åkte hem efter jobbet istället för att träna för att jag var så trött. Jag har verkligen tappat träningslusten helt och hållet. Lyckligtvis så drog jag mig dit ändå och just nu njuter jag av att få känna mig så äckligt självbelåten. Men det är verkligen illavarslande att det börjar bli motigt att ta sig till gymmet igen. Tillbaks på ruta ett liksom. 


Har ni några bra motivationstips att dela med er av? I sure could use some.

But baby I'm hooked ridin' back on you

Seriöst. Hur står ni ut med mig? 
När jag väl är i mitt gnällmode så kan jag verkligen vara så fruktansvärt jobbig att jag knappt själv står ut i mitt eget skinn. Idag kuggade jag på uppkörningen. Över en riktigt dum grej dessutom. Jag kom hem och grinade och spydde galla över telefonen tills besvikelsen slutade göra ont. Jag skämdes så oerhört och kände mig som det största puckot som vandrat på denna jord. Det gör förvisso jag fortfarande men alltså, jag kan vara en sån jävla barnrumpa ibland. Jaja, så jag klarade det inte på första försöket. Så jag har ett skuldberg upp över öronen för att jag har behövt ta så sjukt mycket lektioner för jag får inte ihop teorin och praktiken. Så jag verkar ha det så mycket svårare än alla andra att ta det där satans körkortet. So what? Det är bara att ta sig upp och försöka igen. Det vore ju verkligen att kasta pengarna i sjön om jag inte slutförde det här. Orka vara en quitter. 


(Hmm, av nån anledning så kom inte hela låten med i det här youtube-klippet. Lyssna in den i dess helhet här på Spottan annars.)
Ibland är allt man behöver någon som lyssnar på en när man är som mest ologisk och som skrattar åt en när man härjar som allra värst (tack mamma) och att få gråta tills huvudet och ögonen värker. Och att få lyssna på jävligt bra, peppig musik. Just idag behöver jag den här dängan från Mayer Hawthorne för den får mig alltid på bra humör.
Som sagt, bara att ta sig upp på hästen/biljäveln igen och om jag så kuggar tio gånger så ska körkortet bli mitt dammit!

You said your heart was lost

Härmed vill jag varna er för att följande text bara kommer vara ett enda flöde av gnäll. Vill ni läsa vidare så gör det på egen risk.


Lustigt det här med motivation. Det här året skulle vara mitt hälsosamma, vältränade år och istället har jag de senaste två veckorna gjort precis tvärt om. Jag har bara tränat en gång i veckan pga bristande lust och ork och istället för att äta mer nyttigt för att kompensera för detta så har jag ätit sämre än på länge. Dels för att jag haft körningen i huvudet och när jag är oroad(/glad/ledsen/arg) så äter jag. Jag äter allt i min väg men helst ska det vara så fettigt och sockrigt som möjligt. (Seriöst, varför får man inte galna cravings efter morötter istället?) Men dels också för att jag inte riktigt bryr mig. Jag har tappat mitt driv. What's the point? Självklart så vill jag ha bättre hälsa och jag vill gå ner i vikt för som jag hatar det äckliga fettet på magen men samtidigt så orkar jag inte kämpa för det. Svagt, jag vet. Jag kan inte skylla på nånting för allt sitter i mitt huvud och det är bara jag som ansvarar för mig själv. Ingen tvingar i mig skräpmat och godis. Det är bara jag som straffar mig själv. Vill jag ha förändringar så kan bara jag ordna det men som sagt, mitt driv är som bortblåst. Jag känner att jag har hamnat i en slags identiteskris. Vem är jag? Vad tycker jag om? Hur vill jag vara? Jag tittar i min garderob och tycker allt är fult och tråkig. Varje dag så känner jag mig som en grå mus. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag har ingen stil längre. Vad är min stil förresten? Jag kollar runt i affärer för att drömma mig bort men inget lockar. Allt är så jävla fult och menlöst.


Nu låter jag som världens emogirl vilket inte alls är meningen. Jag är inte deppig, lovar! Jag har bara tappat drivet. Jag går på tomgång, utan nåt att se fram emot. Jag känner mig så jävla gammal och misslyckad också. Som om jag gått miste om allt det roliga. Som om det är för sent. Därav min likgiltighet. What's the fucking point? Den ena dagen är den andra lik. Vinter, vår, sommar, höst, vinter igen. Så håller det på varje dag.


Ok, det där lät nästan självmordiskt. Jag tror att det beror på att det är januari. Det är mörkt, kallt och fattigt. (Så jävla fattigt! Efter körningen tänker jag i princip bara på mina skulder.) Det är svårt att vara glad och pepp då. Men jag tänker bli det igen! Jag behöver bara få skriva av mig, tömma av mig på allt det negativa. Min blogg är ju min terapeut tills det att jag har råd att skaffa mig en på riktigt, haha. Här får jag göra mig av med det som skaver för att gå vidare. Som sagt, det är inte försent att ändra sig. Året har ju bara börjat. Jag VET att jag kan uppnå mina hälsomål och jag SKA göra det. Men jag behöver ha huvudet med mig. Samtidigt så är jag medveten om att man inte alltid kan vara på topp. Så håll nu tummarna för att motivationen kommer tillbaks i samband med löningen. Det är värdelöst att känna sig såhär likgiltig.


Förstår ni vad jag vill ha sagt? Känner ni rentav igen er? Eller är jag helt jävla galen på riktigt?

Miss smarty pants

JAG KLARADE TEORIPROVET FÖR KÖRKORTET!!
På första försöket och med god marginal dessutom! Åh, ni anar inte vilken pärs den här senaste veckan har varit. Igår nådde den kulmen då jag grät i min körlärares bil för att allt gick åt helvete hela tiden. Kände mig sämst och som den största idioten av alla som absolut inte förtjänar körkortet. Jag behövde verkligen det här för självförtroendet. Jag kan ju tydligen!


Vaknade i morse och var alldeles svullen om ögonen efter allt gråtande från igår och mitt hår är fettigare än nånsin då jag helt enkelt glömt bort att tvätta det i veckan och jag hann inte göra det innan provet. *Mmm, superfräscha tjejen* Så tio år framöver ska jag legitimera mig med ett kort där håret är som en hjälm och mitt ansikte är alldeles uppsvullet. Nu fattas bara min svåraste del: själva uppkörningen. Men men, den dagen den sorgen. Idag ska jag njuta av att jag var så duktig genom att köra ett par omgångar tvätt, sen väntar bio med bror.


Fy fan vad jag är bra!

Mellanstadiekärlek

Zappade nyss förbi TV4 film (ja vissa kollar faktiskt på TV fortfarande) och då visades den här filmen.

"Told you I was a good dancer. Can I keep you?"

För den oinvigde så kan jag hälsa att det här är en dansscen ur filmen Casper. Ni vet, den där filmen med Christina Ricci och kackiga animerade spöken. Vilka crush man hade på han Devon Sawa på den tiden, när man gick i mellanstadiet. (Thank you IMDB, hade ju aldrig kommit ihåg hans namn annars.) Ni vet vad jag talar om. Vem ville inte vara Christina Ricci då?


I dagsläget...

Not so much.

Come and take a walk on the wild side

Jag vet att det har varit en hel del hat på nätet över Lana Del Rey efter hennes SNL-framträdande i helgen men det skiiiter jag i! I äkta fangirl-anda tycker jag hon är helt fantastisk ändå! (Seriöst, jag har skrivit om henne så mycket på senare tid i bloggen att hon nästan förtjänar en egen etikett här.) Hon anklagas ju för att vara fejk och då menar jag inte bara läpparna, utan att hon egentligen är en misslyckad countryartist vars skivbolag bestämde sig för att göra en make over på såväl hennes yttre som hennes musikstil. Skivbolagskoncept eller inte, man kan inte förneka att tjejen har en bra pipa och att musiken är galet bra. Eller vad sägs om den här remixen från Woodkid & Shoes av hennes Born to die?


Lite mer unnfff än originalet. Löjligt bra!

50/50

I lördags levde ångesten rövare i mig så istället för att ta tjuren i hornen gjorde strutsen Leslie det hon är bäst på: stoppade i huvudet i sanden och låtsades som ingenting. Jag passade på att träffa Arra över lite kinamat och sedan filmmys med 50/50 för att koppla bort tankarna. Äntligen fick jag se den! Jag bölade såklart ögonen ur mig, speciellt på slutet. Men den var mest positiv, jag skrattade en hel del. Oftast brukar min filmsmak (för att inte tala om musiksmak!) skilja sig rejält från det mina vänner gillar så jag var ju riktigt glad över att få se en film som jag verkligen velat se länge och som dessutom inte sög. *Your highness, host host..* 

Det var en riktigt bra film utan att vara smetig med tanke på vilket ämne den behandlar. Ni vet, ung kille (i det här fallet Joseph Gordon-Levitt) tampas med beskedet om cancer. Så gå nu och se den på en bio nära dig för det är den verkligen värd.

Sats Motivationskampanj

bild lånad från Sats.

Idag åkte jag iväg och tränade efter dagens körlektioner. Det var välbehövligt då jag behövde göra mig av med lite frustration. Helst hade jag velat köra Box med tanke på hur sur jag var, men CorePuls lämnde mig rätt mör efteråt ändå. Speciellt med tanke på vilken mensvärk jag hade och som intensifierades när jag väl kom hem. Väl på plats i gymmet såg jag att Sats börjat med sin "Träna 2 ggr/ v under 12 veckor"-kampanj igen. Känns som om risken att få en mössa igen är ganska liten så jag antar utmaningen. (Snälla Sats, låt det vara en vattenflaska den här gången!) Eftersom jag bara tränade en gång förra veckan så är det här en välbehövlig morot. Men jag måste säga att jag hade goda skäl till att inte styrketräna på söndagen som jag hade tänkt. Ibland måste man verkligen lyssna ordentligt på kroppen. Även om jag hade jätteångest under hela dagen igår för att jag inte rörde på mig tillräckligt. 

Året kunde ha börjat bättre på häslofronten men det är absolut inte försent att ändra sig. Framöver får jag helt enkelt inte banga fler träningspass. Let's do this!

En vän av ordning

Den här veckan blev inte alls som jag tänkt mig. Jag är ju som bekant ett kontrollfreak av rang. Min kalender och jag är ett. Nu låter det som om jag har ett oerhört hektiskt liv vilket inte alls stämmer, men jag behöver skriva ner to do-lists för att saker inte ska kännas övermäktigt. Vilket de minsta småsakerna lätt kan göra. DEN känslan av att kunna bocka av något. Men just den här veckan så har allt bara rasat. En hel del ångest väntar fram tills månadens slut och att inte ha ordning stör mig ända in i min själ. Ångesten och dess bästa kompis oron har bosatt sig i min mage. Hell, jag har inte ens haft tid till att ta ner julen här hemma. Så jag försöker ta djupa andetag och bara låta saker ske. Det kommer ordna sig. Som jag nämnde tidigare så kan jag inte pria träningen den här månaden även fast jag vill och jag tror att det är en av sakerna som tynger mig mest just nu. Att jag dessutom är löjligt snuvig gör att jag stressar ännu mer. I morgon ska jag försöka köra lite styrketräning för min egen sinnesros skull. Men sen får jag fan ge mig för jag har annat att tänka på. För övrigt gäller det bara att andas. Jag kan fixa detta. 

I will always stay true to my doubts

Jag kanske har nämnt att låttexter inte är det allra viktigaste för mig när jag lyssnar på musik? Först lyssnar jag på beatsen (gunget, flowet, ja ni fattar) och sen rösten. Mycket viktigt, det bör helst vara sång i en låt för jag vill kunna sjunga med slash kraxa. Sen lyssnar jag på refrängen och sen efter tag, om jag orkar, försöker jag få grepp om hela låttexten och dess innebörd. Men just den här letade sig till mitt hjärta direkt vid första lyssningen. Så här känner jag kring livet i stort sett varje dag.

Matchy colours 5

Nagellack Flirty Fuschia, Essie

Som den nagellacksfantast som jag är så älskar jag Essies enorma utbud av kulörer, men ärligt talat håller de inte ett skit. Ni ser ju själva hur avskavt lacket är och det är efter en dag! Nej, jag tycker att de lack som är mest prisvärda är de från Mavala, Make Up Store och H&M:s egna lack. H&M:s egna smink överhuvudtaget är faktiskt förvånansvärt bra. Var nu inte så fördomsfull bara för att det är ett "billigare märke", testa vetja! Har iofs aldrig testat dyrare märken såsom Chanel men det kommer jag nog inte göra heller. (Ja, om jag inte får ett såklart för då måste jag ju ;)) Snacka om att kasta pengarna i sjön.

Sweet tooth

Nu har jag nog fått den väckarklocka som ska få mig att sluta äta godis ett tag framöver. Jag satt som bäst och snaskade i mig chocklad (ja jag ÄR beroende!) när jag kände att det ilade i en, nej förresten, två tänder! WTF man. Jag har pajat mig själv så totalt att jag gett mig själv hål i tänderna. Bra där Leslie. Jag som absolut inte har råd att gå till tandläkaren nu. Men men, jag får skylla mig själv. Ibland får man lära sig den hårda, smärtsamma vägen för att fatta att ge fan i godiset! Som det inte räckte med bildäcket över magen liksom. Det värsta är att jag har inte ens en tandläkare att gå till. Den jag hade förut vägrar jag att gå till igen. Han har gett mig tandläkarskräck. Och då har jag ändå innan jag hade honom dragit ut fyra tänder och pinats med tandställning i fyra år och all smärta som kommer därtill utan problem. 

Idag ska jag gå på mitt älskade Afro-pass med min favoritinstruktör! Som jag längtat. Det har ju blivit lite uppehåll med afron nu i och med all julledighet och med nya schemat för i år så kommer jag bara kunna gå på det passet två ggr i månaden istället för varje tisdag som jag gjorde i höstas. Därför måste jag passa på. Känner mig dock snuvigare än vanligt så jag kan kanske inte ta ut mig alltför mycket. På hemvägen blir det att köpa hem mer ingefära och honung och dricka sablans äckelte. Men jag måste hålla mig frisk till slutet av månaden åtminstone. 


Har ni några andra tips på hälsokurer?

Pluggar som en (stressad) boss

Hej min lilla middag som består av tomatsoppa med keso, skinkmacka och te tillsammans med teoriläsningen. Vad kul vi har ihop!

BB & jag

Idag köpte jag mig en B.B Cream. Var egentligen lite emot det då jag stör mig så enormt på reklamen men samtidigt så är jag ju så nyfiken. (Och lättlurad, jag vet.) Låt oss hålla tummarna för att det här verkligen är en mirakelkräm för min stackars hy behöver det. Ni ser finnen i pannan? Den har varit där i evigheter. Dö din jävel!! Fast jag skulle å andra sidan kunna måla över den och folk skulle ta det för ett kastmärke, med tanke på hur ofta som jag misstas för att vara från Indien. Ingen skulle by sig.


Jag återkommer med en utvärdering av den. Krämen alltså. Finnen kommer nog överleva mig.

Det bästa av två världar

Bombay Bicycle Club har gjort en fantastisk cover på Lana Del Reys "Video Games". Åh så bra det här är!

Oh James, my love for you is stronger don't you know?

Just nu sitter jag och kollar på Your Highness. James Franco hörni, hur stilig får man bli egentligen? Och eh, intressant? Han är inte bara skådis som spelar både högt och lågt såsom i blockbusters som Spiderman, smalare filmer som 127 hours, stonermovies som nämnda Your Highness men också som såpaskådis i långköraren Generel Hospital. Han är även ett matematiskt snille enligt IMDB och har även gjort en mindre musiksatsning under namnet Kalup and Franco. Vilket inte alls låter särskilt bra, men om ni ändå är nyfikna så kan ni kolla in eländet här.

James för Candy Magazine. Foto av Terry Richardson.

Intressant snubbe indeed. Att jag gör detta inlägg säger väl en hel del om hur bra jag tycker Your Higness är hittills...Aja, tillbaks till filmen då.


Update:
Åh så jävla dålig den var!! Blir arg på mig själv som inte lyssnade på brorsan som faktiskt sa att Your Highness var usel. Jag brukar gilla töntig kiss och bajs-humor men neej, den här var verkligen inte bra. Blir lika lack varje gång jag betalar för att se en film som visar sig vara dålig. (Blir nästan lika sur som när jag beställer mat som inte är gott. Nästan.) Inte ens James kunde rädda den här filmen. Så till alla som läser detta: se den för guds skull inte. 

Matchy colours 4

Nagellack Nr 33 Trouble Maker, Lumene
Metallictröja, Gina Tricot

Finns det något jag hatar mer i världen än avstånd? Jag har insett att jag bor så himla fel. Mina vänner, familj och mitt jobb ligger alla minst en halvtimme ifrån mig. Så nu sitter jag här och funderar på om jag borde flytta till en annan del av stan. Men frågan är vilken? Jag vet att jag inte vill tillbaka till gamla hemstaden, been there done that liksom. Även om jag skulle få relativt nära till mitt jobb och min familj och min Arra skulle vara nära till hands. Men jag kräver mer liv än vad en stad vars butiker som stänger kl. 18 och som inte ens har någon nattklubb kan ge mig. Hell, det finns inte ens ett Sats där ju. Sollentuna, hålan dit de flesta av mina vänner har rymt till känns också som döden då jag absolut inte är redo för förort då jag varken har kids eller sambo. Ibland leker jag med tanken på att flytta till en annan stad eller utomlands. Jag är ju fri som fågeln. Men vad skulle jag göra där? Vad kan jag ens göra, obildad som jag är. (Åh mitt eviga komplex. Nån dag ska jag ta tag i dig också.) Och fatta vad ensam jag skulle vara. Så vad göra? 

Ensamhet är verkligen inte min kopp te. Som ni ser får det mig att tänka en massa.

Gina Tricot Active Sports

Som de flesta av er redan vet har Gina Tricot börjat med en sportlinje. Träningskläder är något jag har börjat använda en hel del av som nybliven träningsfrälst och jag har börjat lessna på att alltid se så trist ut på gymmet. Det är väl då man borde vara som allra snyggast, för att motivera sig själv? Gina Tricots träningskläder är färgstarka, snygga och till riktigt bra priser! Kolla in mina favoriter nedan.

Sanna seamless top, 79 kr.
(Finns i fyra färger och jag vill ha alla. Priset you guys!)

Gun Leggings, 149 kr.

Maj Topp, 99 kr.
(Vill ha den i alla fyra färger som finns.)

Daniella shorts, 99 kr.

Ingrid zip jacket, 299 kr.

Alla bilder kommer från Gina Tricot. Kläderna finns att köpa online och i utvalda butiker. Jag ska nog förbi en butik idag och klämma och känna lite på dom. Förhoppningsvis sitter de lika skönt och är funktionella som de är snygga.

I'm not mean, I'm trying to help you!!!

Efter att ha ätit brownie och hamburgetallrik ikväll önskar jag mig en Coach imorgon. 




Har redan kollat klart en film och är helt död. Är det för tidigt att gå och lägga sig än?


/din tjocka mormor

Låt fredagsmyset börja

Äntligen fredag! Som jag har längtat. Folk rycker som galningarna i våra rea-plagg. Det är rätt kul men väldigt utmattande. Så jag har verkligen längtat efter idag då jag bara ska slappa, äta en massa snask och somna tidigt. Imorgon ska jag gå upp av mig själv, sen väntar träning och en massa nödvändig teoriläsning. 


Vad ska ni hitta på i helgen?


Update:
Jag vet att jag har sett Bridesmaids tidigare men jag älskar när dom står och skriker om blekta rövhål, när de pratar om täcken som är så spermatäckta att man kan bryta av dom på mitten, magesjukescenen, polismannen Rhodes och hur hon lyssnar på "Violet" i bilen. Och fucking jävla Megan! Så fruktansvärt mycket älsk. 

Don't make me sad, don't make me cry

Kan det inte vara den 30 januari redan?

Inspirationsvideo

Är helt död efter en galen dag på jobbet, det är kallt och rått ute efter Emils framfart och jag är hungrig och snuvig. Inte det minsta lilla upplagd för att träna. Jag tänkte först bara skit i att träna. Jag har ju varit chubby länge nu så varför inte fortsätta ett tag till? Sen blev jag tipsad om den här videon på Facebook.



Så nu hetsäter jag yogurth och häller i mig stora klunkar apelsinjuice innan CorePuls-passet som jag ska på. Tack Matt Scott för att du hjälper mig att hålla mitt nyårslöfte!

Aj

Idag är jag extra glad över att inte äta blodförtunnande längre. Jag hade på ricko förblödit av det här annars.

Out on the circuits, over the hollow ground

När jag hörde den här första gången blev jag som besatt. Men jag trodde av nån anledning att det var nåt nytt med Ryan Adams så fatta min besvikelse när jag inte hittade den på Spottan. Det gick månader och jag började glömma den. Så började jag lyssna på recensentgubbarnas favoriter My Morning Jacket och så dyker Circuital upp. Lyckan som sprider sig i kroppen är nästan orgasmisk. Music can do that to ya.

Nytt i garderoben

Det blev det inga paljettleggings till nyår då jag inte hade tid att ränna runt i affärer. Men jag hann in på H&M dan innan nyårsafton och kom hem med något snarliknande, om inte rentav bättre än ett par leggings: ett par metallicfärgade byxor! Köpte dom medvetet i storleken lite större då jag tycker att det är snyggt när det blir en lite slappare look. Känns så uppklätt annars och det är ju knappast jag. Idag kom även mina kängor med posten

Här står jag i mitt vardagsrumshörn i mina silverbraxor och nya Dr Martens. Helt vanligt.

Snygg även i hallen.

Byxor 299 kr, H&M. Kängor Dr Martens 1460, från La Redoute.

Så hur var er nyårsafton? Själv firade jag in det nya året med trevliga människors sällskap, trerätters middag, bubbel, Jepoardy på nätet och spontan congaline-dans. Riktigt kul men mindre roligt dagen efter då jag var bakis ända in på eftermiddagen. Ni vet, när man ligger där med huvudvärken och lovar att AAALDRIG dricka mer ("jag svär, inte EN droppe!") för det är så ovärt. Som man brukar inleda nya åren med andra ord.