Tröstshopping

Det är sånt här jag kommer hem med när jag har magkatarr, tycker synd om mig själv och har lite rabattkuponger hos Åhléns att utnyttja. Ny mascara från Lancôme, Hypnôse Doll Eyes. Är det någon som testat den? Brukar använda den vanliga ur Hypnôse-serien, men jag tänkte testa den här för borsten såg intressant ut. Fick även med mig Avengers-dvdn för jag har saknat lite superhero-action på sistone. Sist men inte minst, Karibiskt te från Friggs. Gaby har ju höjt den till skyarna så jag tänkte testa den nu när magen är gör ont. Den var faktiskt god, för den som undrar.

Jag antar att magkatarren är mitt straff för att jag drack öl och åt hamburgare igår med vänner istället för att träna. Oh well, med tanke på vad jag har att trösta mig med så tror jag att jag överlever. 

Tomboy

Kom på idag att det var längesen jag la upp en dagens outfit, så i och med att jag hade alldeles för mycket tid över idag så passade jag på ett ta en. (Men som ni ser på bilden så finns det en anledning till att jag inte tar det så ofta; den enda helbildspegel jag har är i badrummet och då får ni ju en skymt av allt annat runt omkring också. Hej mopp liksom,)

T-shirt och hoodie från H&M Divided Blue (underskatta aldrig herrkläder!), jeans H&M, mössa Gina Tricot.

Här har ni mig i ett nötskal: stor tröja och jeans i nån snygg tvätt/slitning. Så slappt som möjligt och jag har hittat hem. Jag kommer nog aldrig bli en sån där kvinna som struttar runt i högklackat och kjol, även om jag skulle vilja det. Det är ju inte riktigt jag va. Nej, mitt riktiga jag är nog en 13-årig grabb med förkärlek för stora ringar och nagellack i starka färger.

I need to build a wall around me

Idag är jag helt sjukt trött och hängig, med förkylningen som klänger sig fast vid mig. Jag hade tänkt träna men jag har verkligen ingen lust. Ser ingen mening med så istället har jag intagit soffläge och här tänker jag stanna. (Kollar på Djurakuten på trean istället och jag döööör, snälla nån ge mig en exotic eller en brittisk korthår eller en fransk jävla bulldog, jag står inte uuuuuut så fina!!!)

De senaste veckorna har jag fastnat i en väldigt negativ tankebana vad gäller min egen självbild och det beror på att min utveckling har stannat av. Jag märker inte av några resultat av min träning och det gör mig frustrerad. Jag fattar ju att det beror på att jag inte utmanar mig själv så som jag borde, men det är svårt när kroppen inte alltid vill och man känner att man måste vara försiktig. Jag tycker återigen att det är tråkigt att ta sig till gymmet, rentav en pina att få till det mer än två gånger i veckan (vilket inte har hänt så ofta på sistone) och det gör att jag känner mig misslyckad för jag har ju kunnat mer. Men nu börjar knäna göra ont och jag orkar verkligen inte på samma sätt som i somras. Jag känner mig så tjock, ful, trött och det gör att jag tänker skitsamma om jag tränar eller inte för inget av det kommer ändras. Det är ju faktiskt en av de stora anledningarna till att jag tränar, jag vill ju att det ska synas! Jag vet att det är aslöjligt och vid min ålder borde jag verkligen vara över det här men uppenbarligen så är jag inte det. Jag har alltid haft problem med mitt självförtroende och det tar tid att ändra på det. Men jag vet också - eller iallafall så hoppas jag - att det här är en övergående fas. Jag vill ju så gärna bli fit för jag vet att det enbart innebär fördelar, såväl på det yttre som det inre. Jag är bara lite otålig, vill ha allt på en gång och glömmer bort att jag faktiskt är i bättre form än vad jag nånsin varit. Dessutom, det är inte en lätt väg att gå. Det är över tjugo år av dåliga vanor som ska ändras och det sker inte över en natt, eller i mitt fall, på ett år. Det tar tid. Så jag ger mig den här dagen till att vara grinig som ett bortskämt barn, för att sedan ta nya tag nästa vecka. Jag ska inte fälla krokben på mig själv. 

Så med det sagt, här har ni mina träningsplaner för vecka 39:

På sistone har jag knappt kört någon styrketräning men efter gårdagens Zumba-pass är jag beredd att ändra på det. Instruktören sa då att om man vill förbättra sin dans så rekommenderade hon att man varvade med styrketräning och balansträning för att förbättra sin hållning och därmed få snyggare rörelser i dansen. Det motiverade mig som fan till att börja träna mer Shape framöver. Även fast jag verkligen fasar inför det. Eftersom jag som sagt känner mig hängig så kanske jag skippar bodypumpen imorgon och kör på söndagen istället. Vi får se hur dagsformen är imorgon. Och innan nån kommentarer nåt i stil med "är det inte att ta sig vatten över huvudet med fyra klasser när du nyss gnällde över att behöva träna två gånger i veckan?" så kan jag bara meddela att det här är valmöjligheter. Även om jag ju såklart hoppas på att orka med alla. 

Sen kommer nästa grej som jag nojar över och det är att jag kommer vara bortrest i tre veckor och med största säkerhet inte kommer träna ett skit. Jag är på riktigt livrädd över att jag kommer tappa allt det som jag kämpat med under året, att vara tillbaks på ruta ett. Nu kanske har ett hum om hur störd jag är egentligen.

Don't belive what you've heard, faithful is not a bad word

Därför att jag är nostalgisk idag.

Blue velvet

H&M och Lana del Rey, så jag älskar det här samarbetet!

Aja

Jag fick nyss besked från ena stället jag sökte till och det gick inte vägen. Men jag tar det verkligen med ro, för jag fick förklarat för mig att jag var given om det inte vore för att jag åker iväg snart och för att jag varit på intervju på annat håll. Så det känns riktigt bra faktiskt. Skönt att veta att man gjort ett bra intryck och att jag fortfarande är med i leken om det blir en till öppning. Så nu väntar jag på besked nummer två. Vi får se hur det går men oavsett så är jag nöjd för jag känner att jag gjorde så bra ifrån mig som jag bara kunde. Blir det inte av på det andra stället heller så vet jag med säkerhet att det inte berodde på mig som person och det gör att jag känner mig lugn.

Jag vet inte om det är nerverna som äntligen har kommit ikapp mig efter de senaste dagarnas nyheter, men idag mår jag så fruktansvärt illa. Min frukost riskerar att åka upp närsomhelst och jag har en sprängande huvudvärk. Kan ju vara den här satans förkylningen också som vägrar släppa taget. Det blir väl att dricka en massa te på ingefära, citron och honung ikväll och mumsa i sig en massa apelsiner. Jag måste må tip top för jag har en del saker att ordna. Ovanpå allt gör min alla mina ryggmuskler så sjukt ont efter gårdagens afrodans. Men det är så värt det, för det var månader sen sist jag dansade det. Så galet roligt! Tänk att jag var nära på att skita i att gå för att jag var trött och frusen. Ibland så kan man faktiskt strunta i dom negativa tankarna och vända det till nånting bra.

Ojdå

Så, en tanke slog mig. Tänk om jag skulle bli erbjuden båda jobben. Vilken skulle jag välja då?

Jag är ju så van att tänka det motsatta; jag kommer säkert inte få nåt av det men det gör inget för då har jag iallafall fått öva mig på att gå på intervju plus att jag har lite annat att se fram emot, osv osv. Och jag menar det verkligen. Och så har jag lekt lite med tanken; tänk om jag får ett av dom. Då är inte valet direkt svårt. Tror jag. Men tänk om jag får mer att välja mellan. 

Vad fan gör jag då?


Äh, ska vi njuta av lite Mama Cass istället?

Ketchupeffekten

Idag jag på min första intervju på sex år. Det kändes väldigt bra faktiskt, trots att jag var så nervös på vägen dit. Det får gå som det går helt enkelt men jag är iallafall nöjd med mig själv och det jag fick ut av mötet. Det är ändå lättare att våga vara sig själv helt och hållet när man inte känner att allt står på spel. (Vilket jag ofta gör, som den perfektionist som jag är.) Vi får se vad som händer där. Imorgon väntar intervju nr två och då är jag iallafall lite mer förberedd på vilken typ av frågor jag kan tänkas få. Även om jag var rätt bra förberedd innan.

Har jag nämnt förresten att jag ska åka till Thailand i början av oktober och jobba? Well, det ska jag iallafall. Kan fortfarande inte riktigt förstå det. Kommer nog börja sjunka in mer när jag ska packa resväskan. Och tänk, jag som har varit så deppad för att jag knappt upplevt någon sommar i år (har inte ens badat utomhus) och att jag inte rest något. Då kommer livet och ba: nää, åk till Thailand med jobbet i tre veckor bara. Herregud. Jag kanske överlever den här vintern trots allt.

Dancing queen

Så, jag höll på kollade runt på lite youtube efter dansvideos (för trots att jag är spymätt så vill jag ändå dansa. Jag skyller det på dagens SH'BAM-pass) och snubblade till slut över den här. Ja, jag vet att dom är övergrymma så vi behöver inte hänga upp oss över det. Men tänk om man man kunde dansa sådär va?

Sen började jag läsa kommentarerna till den och såg att flera skrev om the girl with the black tank top. Så då började jag leta efter henne och när jag väl hittade henne.... 
Jag kan säga såhär, när du väl har sett något så kan det aldrig bli osett. Och skrikskrattet som passerade min mun var kanske inte ett av mina värdigaste ögonblick, med tillhörande grisgrymtningar och tårar i ögonen här i min ensamhet. Mycket charmigt. Så där ser jag ut på vartenda jävla klass jag går på. Men i mitt huvud så är jag den blonda längst fram. Ni kanske tycker att jag är elak mot henne men i jämförelsen med alla dom andra proffsen så ser det faktiskt jävligt roligt ut. Plus, hon skulle spöa mig i dans vilken dag som helst i veckan. Så hon behöver inte känna sig så värst förolämpad. Hon är faktiskt min idol just nu. You go girl!

En oväntad vänskap

Min bror fick mig att se den här filmen en dag när jag kände mig lite låg. (Tror det var strax efter att jag blivit utskriven från sjukhuset efter njurbiopsin om inte jag tar helt fel.) Jag var beredd på att gråta mig igenom den eftersom den berörde ämnen som jag alltid gråter åt och istället så skrattade jag tills magen värkte och ansiktet gjorde ont, till och med de scener då hjärtat inte klarade mer. Så till den som vill se en film som värmer i veckor framöver, som får en att tro lite mer på livet eller åtminstone skratta genuint, se den. Den kommer ut på bio här hemma den 21 september. Tro mig, ni kommer inte ångra er. En av de bästa filmer jag nånsin sett.

I thought I feelt a spark

Ironin i att vakna upp dagen efter läkarbesöket där man sa att "äntligen går det åt rätt håll" och så gör armbågar, underarmar, fingrar och rygg så ont att man nästan gråter. Och förkylningen som inte vill ge med sig, kliandet som river och sliter i halsen. Tur då att man har en del att se fram emot.

Sånt här händer inte mig

Det var väl då självaste fan att inte en jävel svarar i telefon när man har något rätt stort att berätta!!

Det börjar bli ordning på torpet

Behold! (Ja, jag vet att bilderna är rätt skruttiga men det får ni leva med.) Min nya soffa, soffbord och tv-bänk. Efter jobbet idag fick jag hjälp med att forsla bort den gamla soffan till tippen och allt emballage från de nya möblerna samt att sätta ihop dom. Är helt färdig nu men så lycklig för att äntligen börjar saker falla på plats i mitt hem. Äntligen börjar det likna något.

Men jag är även slut för jag misstänker att jag har en förkylning på gång. Jag har snorat i en veckas tid och haft lite känningar i halsen, men idag har det även börjat klia i halsen och jag har varit väldigt hängig och har ont i kroppen. Tro mig när jag säger att jag VERKLIGEN inte har tid med det här. Inte nu när det är förändringar på gång. Jag måste förbereda mig inför morgondagen men jag orkar knappt skriva ner det här. Min kropp skriker efter sömn, vila och nåt som lindrar halskliet. Aja, nu har jag iallafall en schysst soffa att somna på om det skulle falla sig så illa...

Stök

Välkomna till kaoset som är mitt vardagsrum just nu. I emballagen ligger min nya divansoffa, en tv-bänk och ett stycke soffbord, för den som undrar. Jag säger då det, tack och lov att jag fick hjälp i sista minuten med att bära in grejerna för oavsett hur mycket bodypump jag tvingar mig på framöver så hade jag aldrig blivit stark nog att orka bära in soffdelarna. No way José. (Vill inte ens tänka på den muskel-och ledvärken det skulle ha medförit.) Shit så stor den är i jämförelse med lilla skruttsoffan som jag hade sen tidigare. Så fort jag blir av med den (eventuellt på söndag?) så kan jag börja sätta ihop delarna. Sigh. Men nu ska jag inte vara sån utan tänka på hur bra det kommer bli sen när allt är färdigt.

Det blir nog bra ska ni se

Det är mycket känslor på gång just nu. Äntligen är saker och ting i rullning och det mesta är positivt. Men inte utan en uns av oro och nervositet. Fast det är väl ganska självklart för en vanemänniska som mig. Jag lovar att berätta mer om saken när det väl blivit av. Just nu vill jag bara slappna av, inte stressa en massa i onödan. Jag lägger saker och ting i händerna på ni vet vem. (Det hoppas jag att en viss person också gör, som jag tror väldigt mycket på och som jag bara önskar det allra bästa. Saker kan bara bli bättre och jag vet att du fixa det, oavsett vad du väjer att göra.)

Hipster-Ariel

Jaha, där ser man. Tror dock att resultatet hade sett annorlunda ut som jag hade lagt till Justin Bieber också för goddammit vad jag är hooked på den här just nu. Min guilty pleasure. Vad blev ni för stereotyp då?

Ursäkta för dålig bildstorlek men jag suger på datoris och allt som hör till ok??? Tack och hej.

You make me gallop like a stallion

  yes!

Lördagsdrabble

Just nu sitter jag här i mammas soffa och kollar på Last days of disco. Gud vad jag älskar den filmen, framför allt Josh (love you!!) och Holly och musiken såklart. Vädret är skit så jag har ingen lust att hitta på något. Vill bara sova efter en natt av jobbiga mardrömmar. (Jordens undergång, seriously? Ändå vaknade jag med skenande hjärta efter att ha tvingat mig själv att vakna.) Kanske går jag ut på balkongen och tar en cigarett eller två, om jag hittar någon hemlig gömma här i krokarna. Jag har varit helt galet röksugen på sistone. Vad är grejen med det? Det går iaf väldigt dåligt ihop med mina ambitioner om att bli mer hälsosam och slippa framtida besvär med SLE:n. I veckan svullnade mitt högra långfinger upp och gjorde så ont att jag hade svårt att sova. I överlag har jag varit så väldigt trött i veckan. Jag orkade bland annat inte träna bodybalance i torsdags och imorse försov jag mig fullständigt då jag skulle åka och storhandla mat med min skjuts. Jag blev chockad då jag sällan försover mig och när det väl sker så är det verkligen inte i två timmar, som idag. Därför blev det ingen träning idag heller. I måndags körde jag bodypump för första gången på veckor och jag var helt slut! Orkade knappt några vikter och pallade inte genom alla övningar. Hösten 2011 all over again. Men det var nog säkert bara väldigt dålig dagsform. Man kan ju ha såna, har jag hört. Jag hoppas verkligen att det här inte är en försmak av hur hösten och vintern kommer te sig. Om det inte vore för regnet så skulle jag ge mig ut på en powerwalk nu. Nej, men om man skulle ta och leta efter giftpinnarna istället...Bla, bla, bla. Nog från mig.

Här får ni en bild på mitt tjockisfinger, som idag är ett normalt smalis(nåja)finger. Ha en bra helg sweeties!