måndag 5 december 2011

I am my hair

Imorgon ska jag ju ringa min frisör och boka tid för klippning och toning. Jag är i behov av en förändring. Om inte annat så behöver jag desperat klippa topparna. Därför har jag redan nu införskaffat lite hårgodis. 


Totally Beachin saltvattenspray från TIGI, från deras Love, Peace & Planet-serie. Nu jäklar ska det bli ordning på rufset. Det bästa är, förutom att den är miljövänlig såklart, att den doftar underbart av kokos, mango och vanilj. What's not to love? Jag köpte min från parfym.se för 99 kr. Jag passade även på att köpa min älsklingsmascara Hypnose från Lancôme för 195 kr. I butik kostar den ca 300 kr.

Men hörni, vad ska jag hitta på med håret? Jag har provat på lite olika stilar. Vad tror ni, kan något av dessa vara något för mig?
Blonds have more fun?  
kort, blond page känns inte riktigt som min grej.
Mia Wallace!

Måndag

God morgon allihop!
Finns det något bättre sätt att starta dagen på än att äta en rejäl frukost? Jag är iaf en riktig frukostmänniska. Får jag inte äta frukost så blir jag en riktig surfitta to say the least. Helst ska det vara ett stort utbud och riktigt mycket. Te, frallor, olika sorters pålägg, ägg, yogurth eller gröt och juice varvat med en massa prat. Bästa är ju om man har en sittning som varar i över en timme. Men det har man ju inte tid med på vardagar.

Idag vaknade jag med känslan av rastlöshet. En slags längtan som gjorde att jag sov dåligt. Men jag känner mig ändå pigg, rentav sprallig. En måndag liksom. Aja, ska inte klaga. Det är bara ovant. Jag har på nåt sätt vant mig vid att det alltid finns nåt jävligt som lurar bakom hörnet så när saker och ting bara flyter på så blir jag alltid lika förvånad. Vad bittert egentligen.

Här och nu ska ni få ett tips inför helgen: på fredag vänder Emelie Thorén skivor på Debaser Medis. Se nu till att ta er dit. Det skulle jag ha gjort om inte jag jobbade på lördag.

Vecka 49, give me your best shot!



söndag 4 december 2011

R.I.P New Girl

Har precis sett klart sjunde avsnittet av New Girl och jag måste tyvärr erkänna att den inte ger mig något längre. Den värsta nyförälskelsen har lagt sig. Pilotavsnittet hade så mycket potential och sen blev det bara så...platt. Jess var underbar i typ 3 avsnitt, sen började hon irritera skiten ur mig. Jag tror att den inte riktigt återhämtade sig efter det att de skrev ur Coach ur serien. Synd, för serien är ganska mysig annars med fyndiga oneliners. Men jag och New Girl ska nog göra slut nu innan det blir för jobbigt. Det är inte du Jess, det är jag som har så orimliga krav.

What a wicked thing to do to make me dream of you

Jag vet att det är som att sparka in öppna dörrar men det tål att nämnas igen: Chris Isaaks "Wicked Game" kan vara den sexigaste låten nånsin. Musiken i kombination med den svartvita videon på stranden (Helena fucking Christensen!) med nakenkramandet har etsats fast sig i mitt huvud. Det finns ju ett antal covers på den därute och den senaste i raden upptäckte jag i dagarna. Riktigt nice är den. Jag älskar släpiga, lite monotona röster på tjejer. 
 




Hur har er helg varit hittills?
Igår jobbade jag, stressade sedan hem i regnet för att svida om till kvällens julbord med kollegorna. Vi åt på en japansk restaurang där man fick grilla sin mat själv vid bordet och sen sjöng vi oss hesa i ett av deras karaokerum. Chefen var den som trivdes bäst på scen. Hur trevligt som helst. En gäst från ett annat sällskap trodde att vi var ett gäng nyexaminerade sjuksköterskor, vad hon nu menade med det. Sen mötte jag upp några galanta damer och vi gick och dansade en stund på Ambassadeur. Men jag misstänker att jag börjar bli för gammal för hela gå ut och klubba svängen. Det är svettigt, trångt, dyrt och oftast har du bara riktigt roligt när du är riktigt packad. Och jag hatar verkligen behöva säga det här, men oftast är de som hänger där bara barnrumpor. Nej, det får nog börjar bli annat typ av häng för min del känner jag. Kåken kanske?


Nu väntar en snabbdusch för min del och sen ut och promenera i det sista som återstår av dagens sol. Hela dagen är helt öppen för min del  utan några som helst måsten. Lyxen!

lördag 3 december 2011

Fashioncrisis

Jag genomlider en rejäl garderobskris just nu. Jag hatar i stort sett vartenda plagg därinne!! Allt är fult, tråkigt och gammalt. Det mesta är dessutom urtvättat, nopprigt, för litet och formlöst. Det blir ju så när man mest handlar hos lågpriskedjorna. Inget där stämmer överens med hur jag skulle VILJA se ut. Ikväll ska jag på julbord med jobbet och jag insåg igår kväll när jag skulle välja kläder att jag inte har nånting att ha på mig! De som känns som helt ok alternativ (notera att jag skrev ok och inte fab) kan jag inte ha för mina jävla blåmärken på armarna har inte lagt sig än. Palla gå ut och bli utfrågad om hur mkt heroin man skjuter. Just nu känner jag ett akut behov efter... tja, allt egentligen. Jeans, stickade tröjor, byxor, koftor, kjolar, klänningar, träningskläder, toppar av olika slag, festplagg, you name it. Nya smycken, väskor och skor får gärna komma och bosätta sig hos mig också. Men just här och nu önskar jag mig ngt snyggt till ikväll, samtidigt som jag inte vill panikhandla något. Känns som om halva garderoben redan består av såna misstag.


Imorgon kommer det bli en utrensning och uppskrivning av listor på vad jag behöver/ skulle vilja ha. Jag måste få ordning på min stil helt enkelt. Är trött på att gå runt och känna mig ful och tråkig. Ja, jag vet att det mesta sitter i mitt huvud och att det är dumt att lägga ner energi på sånt här men jag svär kompis, min garderob är i akut behov av en make over. Livet blir faktiskt lite roligare när man känner sig fin. Och på tal om att känna sig ful så måste jag ringa min frisör på måndag och boka en tid asap. Mitt hår och jag kommer inte överens numera. Det är så skört att det bryts av på mitten och det är supertunnt, glest och frissigt av alla mediciner. Som spindelväv. Förhoppningsvis kan hon rädda det lilla som återstår. Helst vill jag ju tona det också då jag är desperat efter en förändring men samtidigt så vet jag inte om jag vågar just för att det är så känsligt. Vi får se vad hon säger.


Förlåt för min fulhets-spya. Jag är medveten om att det här kan vara mitt skämmigaste inlägg hittills och att jag med detta knappast har bidragit till att förbättra omvärlden på något sätt. Men nu har jag inte tid att ursäkta mig mer för jag är på väg till jobbet. Jag återkommer senare om vad det blev till ikväll. Förmodligen en svart sopsäck.
Ok, NU får jag fan ge mig! :) BlogBooster-The most productive way for mobile blogging. BlogBooster is a multi-service blog editor for iPhone, Android, WebOs and your desktop

torsdag 1 december 2011

1 december


Så nu är det alltså december. Julen närmar sig med stormsteg och för andra året i rad så ser jag faktiskt fram emot det. Vanligtvis hatar jag julen för den bara påminner mig om allt som är fel med världen. De som inget har, de som har för mycket, folk som är ensamma, stressen och att allt måste vara så myyyysigt och speciellt. Usch, kräks. Men i år ser jag fram emot att få umgås hela familjen. Mina bröder kommer upp från sina respektive hålor och jag får äta mig tjock på Janssons frestelse och skinka. Sen så kommer ju den obligatoriska stressen med julpynt (kommer nog inte bli av förrän sista advent) och julklappshandel. Men aja, mañana, mañana.

Idag hade jag bokat tid för tvättning på morgonen men kom inte iväg för jag låg i sängen i fosterställning och bad om nåd pga magknip från helvetet. Så att äta sushi sent är tydligen inget som min mage tycker om. Sen känns det som om jag sprungit runt i stans alla jävla apotek innan jag fick tag på min medicin som var tokslut. Jag hann även med att städa här hemma och gå ett afropass. Du vet att du förmodligen ser lika död ut som du känner dig när instruktören kommer fram till dig och frågar hur du mår. Med andra ord, jag tog i för kung och fosterland. Galet kul är det. Och som ni kan se på bilden sitter jag här nu med en aspirinmask på. Alltså, den är verkligen the shit! Man blir lika mjuk i nyllet som efter en ansiktsbehandling sans röda finnar. Nu ska den faktiskt tvättas bort, har haft den i en timme nu. Puss på er!

She's so happy for the memories she has

Jag tycker om att läsa Hollys blogg då hon och jag har ganska lika musiksmak och jag älskar att få musiktips. Så läste jag det här inlägget och fick världens nostalgitripp.


Material Issue!
De tar mig tillbaka till tiden strax efter gymnasiet då jag lärde känna någon via Spraydate. Jag VET, jag var usel på att dejta redan då, skämset på det! Iallafall, det blev ingen romans då vi hade ett rejält avstånd till varandra (på den tiden bodde han i Norrland) och han hade ett av-och på-förhållande med en kille från min gamla hemstad. Oki, så man kan tycka att DET kunde ha varit en hint om att han och jag aldrig skulle bli av. Men jag var faktiskt aldrig intresserad av honom på det sättet, mer än att jag minns att jag tyckte att han var söt. Som en manga-figur. Han såg faktiskt lite ut som det, med sin svarta popfrisyr och tajta kläder och piercings. Jag tror rentav att han eftersträvade den looken. Med honom kunde jag prata med om allt. Vi klickade rejält som vänner och efter ett tag började vi skicka blandband till varandra. Han skickade ett band till mig som innehöll just den här låten. 




Jag lyssnade på den kassetten varje dag bussen på väg till sommarjobbet. Den hjälpte mig att överleva för fan vilken pest och pina det jobbet var. Just Valerie loves me stack ut lite extra. Jag tog den verkligen till mitt hjärta. Och jag fick honom att älska kent lite mer. Vi delade även en kärlek för Courtney Love så givetvis fanns även Hole representerade på banden.


Ett annat gemensamt intresse var Sailor Moon. En gång skickade han en teckning till mig på Chibiusa/ Black Lady. Den var hur fin som helst. Jag har den till och med sparad här hemma nånstans. Sen så kom livet emellan och vi tappade kontakten allt eftersom. Vi har fortfarande kvar varandra på Facebook och gillar varandras status och så, men det är verkligen inte samma sak. Men det gör inget. Vi hade våran tid då så att säga.

Tänk att en låt kan frammana så många minnen och känslor. Ibland kan jag sakna den tiden när man ägnade sig åt att göra blandband åt någon. Även om det kunde vara ett jäkla meck. Men det var det värt, för det låg en tanke bakom varje låt. Så mycket omsorg. Så till alla grabbar därute som är lite intresserade: för att få mig på fall ska man dedikera en låt till mig. Så hopplöst romantisk och gammaldags är jag.